Välkommen till Q4, aka en ofta lite mer hektisk period för oss kontorsnissar. Tillgänglighetskrav, flexibilitet och tighta deadlines är vardag i branschen, och även om viljan att prestera i sig inte är farlig så går ekvationen inte ihop om man inte får tillräckligt med återhämtning. Och hur många bollar vi än gillar att ha i luften samtidigt fungerar inte hjärnan så, den kan faktiskt bara fokusera på en sak i taget.

Alla försöker vi hitta vår väg fram och precis som med allt annat är det högst personligt vad man behöver och mår bra av för att hantera den där stressen. Nu går ryktet på byn att ett nytt koncept är här för att stanna och det kallas worry time. Så, vad är egentligen worry time och hur fungerar det? Låt oss gräva lite djupare.

Worry time (oroa-sig-tid på svenska kanske?) handlar om att avsätta en bestämd, men ganska kort tid, åt att oroa sig. Tanken är att du ger dig själv en specifik stund där du får göra det där du kanske har en tendens att lägga lite för mycket tid på - att oroa dig. Skickade jag det där mejlet? Ringde jag det där samtalet? Hinner jag till den där middagen? Det handlar om att låta dig själv oroa dig, men att begränsa oroandet till en fokuserad stund istället för att låta oron ligga i bakhuvudet, varje dag, hela veckan.

“Worry time is a practice whereby you allow an allocated time in each day to worry. The intention is that you use that time (and that time only) to worry, rather than spreading out those thoughts over the entire day” - Nancy Sokarno, psykolog.

Metoden är inte så svår. Det handlar främst om att avsätta lite tid varje dag, mellan cirka 15-30 min (mer än 30 min är kanske lite för länge för fokus oro) och förhoppningsvis slippa oroa sig samtidigt som du läser en bok, äter lunch med en kompis eller försöker somna. Så, hur gör man enklast?

Det finns några steg att följa för en ultimat worry time.

Bestäm när under dagen (gärna eftermiddag men inte för nära inpå läggdags) och hur länge din worry time får vara. Kanske läser du nyheterna 10 min och lägger 10 min på personlig oro?
Ha samma worry time varje dag, inte 8.00 på måndagen och 14.00 på tisdagen, utan var konsekvent om möjligt.
Praktisera din worry time någonstans bekvämt, kanske i en soffa eller i solen (eller båda :’)) men! Inte i sängen eller på annan plats som senare kan bli problematisk för att den förknippas med oro. Du vill inte förknippa din sovplats med din oro, till exempel.
Sätt ett tydligt stopp och gör något för att bryta mönstret när det är dags att sluta. Du kanske ringer en vän, bakar en kaka eller sätter på en serie? Gör något som tvingar ur dig ur oroandet när tiden är slut.
Skriv ner saker du oroar dig för, det hjälper dig att lära hjärnan att oro hör till ett visst tillfälle och sammanhang och det hjälper dig att skapa ett tydligt system för att registrera dina problem. När du skriver ner dessa tankar är det också bra att sortera din oro - vilka problem kan du överhuvudtaget lösa? Vilka är bråttom att lösa? Vilka har du direkt kontroll över? Vissa kan du faktiskt inte lösa alls. Skriv därefter ner tänkbar lösning på dina problem. Typ “måste svara på dom där mejlen” kanske får lösningen “jag blockar 30 minuter innan lunch på måndag med fokus svara-på-mejl”.

Stress är komplext och fungerar olika för alla. Det finns ingen generell lösning som fungerar för den stora massan. Alla behöver hitta sin egen väg genom samhällets ständiga brus. Worry time kanske funkar för någon, och inte alls för någon annan. Men, det kan vara värt att prova om man tycker det låter intressant!

Worry-time - schemalägg din oro (och släpp den sen!)