BeReal väcker drömmen om ett autentiskt socialt medie

Jag har lärt mig att bli misstänksam när en ny app seglar upp på sociala medie-himlen som säger sig vara “autentisk på riktigt”. Eller bara ett nytt socialt medie överhuvudtaget. Clubhouse kom och gick, Instagram stories är det nya flödet, Snapchat har blivit någon slags motreaktion på det kurerade och TikTok är.. ja, bara störst och först på det mesta. Men som den ängsliga 90-talist jag är så kunde jag inte låta bli att ge BeReal ett ärligt försök. Kanske är det här appen som faktiskt får mig att sluta bry mig om antalet likes, hur många följare jag tappat sedan Instagram peakade 2015-16 och vilket filter i VSCO-cam jag ska välja. Åh du fina cyberspacevärld.

Story Relations PR byrå BeReal

BeReal är en app som lanserades och grundades i Frankrike redan 2020, men som under våren smugit sig innanför Sveriges www-gränser och ökat i popularitet. Vid en slumpmässig tidpunkt varje dag skickar appen en notifikation som uppmanar dig att det är “Time to BeReal”. Du har då två minuter på dig att ta en bild som fångas av både fram- och bakkamera, “ta det inte för seriöst” uppmanar appen. Inga filter finns och om du postar utanför de tilldelade två minutrarna så kommer dina följare att se hur sen du är på bollen (och ja, dina följare kan se hur många gånger du gjort en re-take). Du kan inte se någon annans inlägg förrän du postat ditt och efter 24 timmar försvinner allt. 

So far so good, och trots att det spontana och naturliga trendar i alla sociala medier just nu så känns det uppfriskande med en app där man inte ser antalet följare, som inte ens har möjligheten till filter och där likes inte spelar någon roll. Den goda drömmen om ett autentiskt internet lever! Kanske. Och det är faktiskt det första jag reagerar på efter att ha laddat ner appen, att jag bara är intresserad av att se vad mina nära vänner gör. Det känns nytt och kul. Det filterlösa och okurerade är intimt på något vis, lite som Instagram var för tio år sedan.

Nu har jag haft BeReal i ett par månader. Det har absolut druckits öl på diverse barer, lagats god mat, hängts med vänner och det har suttits i roliga, lite lagom hemliga möten. Men mest av allt har jag inte gjort så mycket alls. På något sätt har appen nästan alltid lyckats pricka tiden då jag ligger i soffan med ett gammalt Vänneravsnitt rullandes i bakgrunden eller när jag redan släckt ner för kvällen klockan 21.30. Och det är väl att vara real, I guess. Så jag förevigar den ofta trötta stunden. Men så börjar jag scrolla och ser att någon av mina vänner är på AW, en annan har precis dukat upp en middag för två vid köksbordet och en tredje har precis varit på gymmet. Äter inte alla sina middagar framför tvn? Varför är inte jag också på AW? Och herre-min-je jag måste verkligen ta tag i träningen igen. Jag har, helt i motsats till appens syfte, faktiskt nästan känt mer fomo än vad jag gjort tidigare. På Instagram vet jag ju i alla fall att alla bara publicerar när roliga saker händer. 

Jag kommer på mig själv att börja skarva med tiderna. Appen plingar till, men jag ska ju faktiskt på den där grejen sen, det blir roligare att ta min BeReal då. Jag väntar tills jag sminkat mig, bytt om från sov-tishan, eller så glömmer jag helt enkelt bort. Jag är helt enkelt inte lika på tå som jag var de första veckorna och timmarna flyger iväg. Och jag ser att jag inte är ensam om att fuska med tiden. Fler och fler börjar droppa in en timme, två, fem timmar sent. Är en månad allt vi har i oss att orka vara helt filterlösa online? I så fall har vi nog lämnat den goda drömmen om ett autentiskt socialt medie för länge sedan.

BeReal bygger på att folk verkligen lägger ut i realtid. När det elementet försvinner tappar appen ganska snabbt sin funktion, och det får mig att tvivla på om det kommer vara ett socialt medie som etablerar sig. Eller så är BeReal bara den första appen som krattar väg för att putta oss i en lite snällare och bättre riktning. Jag hoppas det! Det kanske bara tar tid att lära gamla hundar sitta. 


/Ellen



Helya Houshmand